tema tiokompisar och Lilla plus åk 1

Tema tiokompisar och Lilla plus åk 1

Syfte med arbetsområdet

Undervisningen ska bidra till att:
- eleverna utvecklar förmågan att använda begrepp och se samband mellan begrepp , t.ex sambandet mellan addition och subtraktion.
- eleverna utvecklar sin förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
- eleverna utvecklar sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang.
- eleverna utvecklar sin förmåga att använda konkret material för att göra beräkningar och dra slutsatser.

Konkretiserade mål

Eleven ska:
- kunna vilket tal som kommer efter och före ett visst naturligt tal och att addition med ett genererar nästa naturliga tal i tallinjen.
- kunna dela upp talet 10 på olika sätt.
- kunna addera  och subtrahera inom talområdet 1-10.
- känna till addition som ökning och lägga samman och subtraktion som skillnad och minskning.
- känna till olika räknestrategier som t.ex. den kommutativa lagen, 3+7=7+3.
- förstå begreppen hälften/dubbelt

Undervisningens innehåll

Tema åk 1

Lilla plus och lilla minus

Räknestrategier:
     * störst först, t.ex. 1+7, 7+1
     * tvillingar, t.ex. 2+2
     * nästan tvillingar, t.ex. 3+2
     * ett mindre, t.ex. 2-1
     * en tvilling går, t.ex. 4-2
     * minus nästan allt, t.ex. 5-4 

                    

Mattespel:  

• • Addition upp till summan tio
  • Addition i hundkojan
  • Subtraktionsormen
  • Talraden på ormarna
  • Vem tar sista klossen?
  • Vilken summa är vanligast?
  • Tärningarnas differens

Tiokompisar

Galgen:      Uppdelning av talet tio med galge och klädnypor.

Kedjan:    
Barnen får var sitt kort.
Jag har 5. Vem har tiokamraten till 4?

Tiokompisbingo:
Barnen fyller i siffrorna 1-10 i ett rutnät på 4 * 4 rutor. De får skriva samma tal flera gånger. Spelet går ut på att eleverna slår en tärning och sedan letar upp tiokamraten till det antal tärningen visar och kryssar över det talet. Om tärningen visar tre ska de kryssa över talet 7. De ska bara kryssa en ruta för varje tärningskast. Den som först kryssat alla rutor på brädet har vunnit.

Tiokompisspel med guldtior:
Reglerna står på spelet

Tiokompisträd:
Skaka trädet. På ena sidan ser man en rad med kulor, t.ex. 4st. Vad gömmer sig då bakom trädstammen? Vänd och kontrollera om du har rätt. Skriv ner tiokompisen på ditt papper.

Tiokamrater på hög:
Se reglerna på spelet.

Tiokompisbowling:
Sätt upp nio käglor märkta med siffrorna 1-9.
Rulla en boll mot käglorna. Slår du ner kägel nr 3 ska du försöka att pricka kägel nr 7, tiokompisen.

Tiokompisar i burken:
Du har tio kulor. Släpp ner några kulor (en i taget) i en plåtburk. Barnen blundar och lyssnar noga. Ställ frågan hur många kulor som ligger kvar på bordet.

 


 

tema längd åk 3

Tema längd åk 3

Syfte med arbetsområdet

Undervisningen ska bidra till att:
- eleverna utvecklar förmågan att använda begrepp och se samband mellan begrepp som vi använder när vi mäter längd.
- eleverna utvecklar sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang, t.ex genom att förklara hur man mäter längd, samt genom att kunna lyssna på och diskutera med sina kamrater.
- eleverna utvecklar sin förmåga att använda konkret material, bilder och symboler för att göra beräkningar och slutsatser.

Konkretiserade mål

Eleven ska:
- kunna mäta med linjal och med hjälp av ostandardiserade enheter.
- kunna mäta längd med de standardiserade måttenheterna m, dm och cm
- kunna jämföra och storleksordna längder.
- kunna göra rimliga uppskattningar av längd.
- kunna ställa och besvara frågor om mätning och storheter.

Undervisningens innehåll

Längd åk 3

Vi börjar med en diskussion om hur man kan mäta utan standardiserade längdenheter. Vi pratar om vilka längdmått som användes förr. Därefter diskuterar vi hur mycket enklare det blir om alla mäter med samma enhet. Vi kommer att arbeta laborativt och vi kommer att använda olika mätredskap som linjal och måttband. Vi kommer att mäta i enheterna meter, decimeter, centimeter och millimeter. Vi kommer även att uppskatta längder utan och relatera dem till olika längdenheter.
 * Pelle och Stina ska bygga en koja. De fattas en bräda. De måste hem och såga till en bräda. Hur ska de mäta när de inte har någon linjal?
Diskutera!

* Det var en gång en flicka som skulle gå och handla tyg åt sin mamma, vilket mamman skulle sy en matta av. På den här tiden mätte man i fot så att flickans mamma sa att flickan skulle köpa ett tyg som var 15 fot långt. Flickan gick till affären och bad att få en tygbit som var 15 fot långt. Expediten lät flickan mäta upp tyget med sina fötter. Flickan betalade och gick hem. När hon var hemma började mamman att sy upp mattan och efter en stund var mattan färdig. Flickan och mamman hjälptes åt att lägga ut mattan på golvet. När de stolta tittade ner på mattan såg det att mattan var… Varför?
Barnen diskuterar parvis och funderar över varför det blev så här och hur de skulle ha gjort istället.

* Förr mätte man också med olika kroppsdelar.
Berättar om ”gamla enheter”.

* Diskuterar varför man har gemensamma enheter.

* På vilket sätt kommer ni i kontakt med längd i er vardag?
Vilka enheter brukar ni använda?

* Standardiserade måttenheter
I vilken enhet mäter man långa sträckor? mil, km
I vilken enhet mäter man hur långt ett klassrum är? m
I vilken enhet mäter man hur lång man är? cm
I vilken enhet mäter man tjockleken på en skruv? mm

 * Hur läser man av en linjal/måttband. Måste en linjal börja med 0? Hur ska man tänka?

* Klipp av 1 meter snöre.
Hur många dm går det på 1 meter? Klipp av 1 dm från ditt snöre. Leta upp saker som är ca 1 dm långa. Vad betyder deci? (tiondel)

* Bygg 1 dm av centikuber. En centikub är 1 cm lång/bred. Hur många centikuber/centimeter går det på 1 dm?  Vad betyder centi? (hundradel)

* Hur långt tror du att sugröret är? Uppskatta! Mät!
Klipp 1 dm, 1cm, 1mm. Klistra på ett papper.

* Undersök kroppens proportioner (stencil)
Sträck ut dina armar rakt åt sidan. Avståndet mellan fingertopparna brukar vara detsamma som kroppslängden. Mät!
Fotbladet brukar vara lika långt som längden på underarmen. Mät!
Ögonen sitter precis mitt på huvudet. Mät!
Näsan är lika lång som pekfingrets två yttersta ben. Mät
Vid höftlederna kan man vika kroppen precis på mitten. Mät!

* Kvadratkonst

Bedömning

Under arbetets gång bedömmer jag elevernas kunskaper genom observationer, samtal och diskussioner.
Den slutgiltiga bedömningen gör varje enskild klasslärare.

Övrigt

Äldre måttenheter

Förr i tiden använde man sig av någon kroppsdel som mått. Bonden använde t ex sina steg när han mätte sitt fält.
 Han använde sig av fot för att mäta kortare sträckor.
 Han använde sig av avståndet mellan armbåge och fingrar när han mätte större saker. Det måttet kallades för aln, vilket betyder underarm.
Han använde sig av famn vid större sträckor. 1 famn motsvarade måttet mellan fingertopparna om man håller armarna utsträckta åt sidan.

Senare började människorna att köpa och sälja. Någon ville kanske köpa ett björnskinn som var 6 fot lång. Men 6 fot kunde bli olika lång eftersom människor är olika stora. Man kom överrens om en bestämd längd för de olika måttenheterna. Alla länder hade sitt eget normalmått.

Famn = 1.78 m
Steg = 90 cm
Aln = 59 cm
Fot = 30 cm
Tum = 2.5 cm


För 200 år sedan bildades ett nytt måttsystem. Man mätte upp ¼ av jorden yta, delade den i 10 miljoner delar. En del kallas för 1 meter. Fransmännen framställde platinastav som var exakt en meter. Den förvaras i Paris. Nu säger man att 1 meter är den sträcka ljuset tillryggalägger i vakuum under tiden
1/299792458 sekunder.

Sugrör

Hur långt tror du att sugröret är? Uppskatta!

Klipp 1 dm, 1 cm och 1 mm.

Klistra på ett papper.

Jag tror att sugröret är……cm. Sugröret var ……cm

Kroppens proportioner  

Sträck ut dina armar rakt åt sidan. Avståndet mellan fingertopparna brukar vara detsamma som kroppslängden.
Mät hur långt du har mellan fingerspetsarna. _______cm
Mät hur lång du är._______cm
Blev det samma längd?

Fotbladet brukar vara lika långt som längden på underarmen. Jämför!
Mät hur lång din fot är._______cm
Mät hur lång din underarm är. _______cm
Blev det samma längd?
                                                                                      
Ögonen sitter precis mitt på huvudet.
Mät! Stämmer det?

Näsan är lika lång som pekfingrets två yttersta ben.
Jämför!
Mät hur lång din näsa är. _______cm
Mät hur långt pekfingrets två yttersta ben är. _______cm
Blev det samma längd?

Vid höftlederna kan man vika kroppen precis på mitten.
Stämmer det?              
                                                                 

namn_________________

Kvadratkonst

Rita en kvadrat med sidorna 2 cm.



Rita en kvadrat med sidorna 3 cm.



Rita en kvadrat med sidorna 4 cm.



Rita en kvadrat med sidorna 6 cm.



Rita en kvadrat med sidorna 8 cm.



Rita en kvadrat med sidorna 10 cm.







Klipp ut dina kvadrater och gör kvadratkonst!

                                               

G

Skriv di

Tema vikt åk 2

Tema vikt åk 2

Syfte med arbetsområdet

Undervisningen ska bidra till att:
- eleverna utvecklar förmågan att använda begrepp och se samband mellan begrepp som vi använder när vi arbetar med vikt.
- eleverna utvecklar sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang, t.ex genom att förklara hur man avläser vikt, samt genom att kunna lyssna på och diskutera med sina kamrater.
- eleverna utvecklar sin förmåga att använda konkret material, bilder och symboler för att göra beräkningar och slutsatser.

Konkretiserade mål

Eleven ska:
- bli medveten om att det inte går att se vilket föremål som väger mest, utan att en stor sak kan väga mindre än en liten.
- kunna göra rimliga uppskattningar av massa.
- kunna jämföra och storleksordna massa.
- känna till nutida måttenheter, kg, hg och gram
- kunna mäta massa med viktenheterna gram och kg.
- kunna avläsa och fylla i enkla tabeller.
- kunna mäta med ostandardiserade enheter, som t.ex. med kaplastavar.

Undervisningens innehåll

Tema vikt år 2

Vi börjar med att jämföra olika föremåls vikter, samt göra olika skattningsövningar. Vi använder oss av begrepp som tung, tyngre, tyngst m.fl.
Därefter gör vi olika övningar där vi har föremål som viktenheter, t.ex. kaplastavar.
Avslutningsvis introduceras de standardiserade enheterna.

”Vad är tyngst?

1 kg bomull eller 1 kg bly?”

   
     Sortera efter vad som väger mest
         1. Lyft sakerna på brickan.
         2. Sortera efter hur tunga sakerna är.
         Lägg den tyngsta saken längst till höger.
         3. Jämför med de andra grupperna.

      Paketen
      1. Sortera paketen, börja med det lättaste.
      2. Uppskatta vikten/gissa hur många kaplastavar de väger innan du väger      
         paketen.
      3. Skriv in i tabellen.

     Väg med galge

1. Hur många kaplastavar väger din sax?
2. Hur många kaplastavar väger …….

     Viktspelet
     (Piratmatte)

 Vågar och viktenheter
Vi tittar på olika slags vågar och ser efter hur man använder dem, därefter diskuterar  vi vad man väger på de olika vågarna.
Vi tittar på viktskalan och de olika viktenheterna introduceras.

• Vad är vikt?
• Har allting en vikt?
• Vilka viktenheter känner du till?
• Vilken enhet använder man när man väger lätta/tunga föremål?
• När används de olika enheterna?

  Kilovikt och hektovikt

1. Känn efter hur tung en kilovikt är. Känn sedan på andra föremål och jämför.

       Skriv ner de föremål du tror väger mer än 1 kg.
       2. Känn efter hur tung en hektovikt är.
       Skriv ner föremål du tror väger mindre än 1 hg.
        3.  Känn på ett gram. Hur många gram tror du att det går på 1 hekto?
        Hur många gram tror du att det går det på 1 kg?
         Kontrollväg föremålen för att se om du har gissat rätt.

 Väga ärtor
Eleverna arbetar i par. Varje grupp får ett mätvärde t ex 10g, 20g, 30g, 50g,70g, 80g och 100g. Eleverna väger upp vikten i ärtor med hjälp av en våg och sätter på en etikett med en bokstav. Därefter får eleverna väga de olika gruppernas påsar och anteckna mätresultaten på ett arbetsblad. Kan vi få jämvikt? Kanske kan två av ärtpåsarna tillsammans väga lika mycket som en av de andra påsarna.

Avslutningsvis diskuterar vi vad som väger mest, 1 kg bomull eller 1 kg bly?



Bedömning

Under arbetets gång bedömmer jag elevernas kunskaper genom observationer, samtal och diskussioner.
Den slutgiltiga bedömningen gör varje enskild klasslärare.

Övrigt

Väg med galge

Hur många kaplastavar väger din sax?

Hur många kaplastavar väger en hundraplatta?

Hur många kaplastavar väger en stor gummitärning?

Mjölkpaketen

1. Sortera paketen, börja med det lättaste.
2. Uppskatta vikten/gissa hur många kaplastavar de väger innan du väger mjölkpaketen.
3. Skriv in i tabellen.

Paket nummer:	uppskattning	Vägning med kaplastavar	Skillnad i kaplastavar

Namn:_____________________________

Väg ärtpåsarna

Påse A väger__________ gram


Påse B väger__________ gram


Påse C väger__________ gram


Påse D väger__________ gram


Påse E väger__________ gram


Påse F väger__________ gram



Namn:________________________________

Skriv ditt inlägg här

tema skala åk 5

Tema skala åk 5

Syfte med arbetsområdet

Undervisningen ska bidra till att:
- eleverna utvecklar förmågan att använda begrepp och se samband mellan begrepp som vi använder när vi arbetar med skala.
- eleverna utvecklar sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang.
- eleverna utvecklar sin förmåga att använda konkret material, tabeller, bilder och symboler för att göra beräkningar och slutsatser.
- eleverna utvecklar förmågan att lösa problem med hjälp av matematik och väl valda strategier och metoder.

Konkretiserade mål

Eleven ska:
- ha kunskaper om att en förstoring eller förminskning har samma form som originalet.
- kunna använda sig av den information om skalan som finns på kartan eller ritningen.
- använda fungerande metoder för att utföra beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid huvudräkning och med skriftliga räknemetoder.
- kunna använda miniräknare för att utföra beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform.
- bedöma resultatets rimlighet vid beräkning med huvudräkning, skriftliga räknemetoder och vid beräkning med miniräknare.
- kunna mäta längd med måttenheterna m, cm och mm.
- kunna samla in, sortera och sammanställa data i en enkel tabell.
- kunna tolka och dra slutsatser om resultaten i egna och andras tabeller.

Undervisningens innehåll

Skala

Diskutera tillsammans med eleverna att bilder av föremål ofta inte har samma storlek som föremålen har i verkligheten. Små föremål, som t.ex. insekter vill man kanske visa i förstoring.
Ibland behöver man förminska olika föremål. Om du tittar i en kartbok så är kartan i förminskad.

Sätt upp en 2 dm lång garnbit på tavlan. Förklara hur man mäter och ritar en bild av garnbiten så att den blir lika stor som i verkligheten, dvs. i naturlig storlek. Skriv skala 1:1 under bilden. Förklara att skalan talar om förhållandet mellan bilden och föremålet i verkligheten (1 cm på bilden är 1 cm i verkligheten).

Rita en ny bild där garnbiten är 4 dm lång. Förklara att du har ritat en förstoring av garnbiten, där förstoringen är dubbelt så stor som i verkligheten. Skriv skala 2:1 under bilden.

Rita en tredje bild där garnbiten är 3 gånger så lång som i verkligheten. Barnen får gissa vilken skala förstoringen är ritad i.


I en kartbok är kartan i förminskad skala. Om det står 1:100 000 betyder det att kartan är förminskad 100 000 ggr.

• Barbie eller Bratz i naturlig storlek

(se stencil)
Barnen får fundera ut vilken skala vi ska använda.
(Om dockan är 30 cm och en människa är 150 cm så ska alla mått multipliceras med 5.)

Bedömning

Eleverna redovisar sina förstoringar för gruppen, samt ställer ut dem i skolans matsal.

Under arbetets gång bedömmer jag elevernas kunskaper genom observationer, samtal och diskussioner.
Den slutgiltiga bedömningen gör varje enskild klasslärare.

Övrigt

Barbie eller Bratz i naturlig storlek

1. Mät dockans alla kroppsdelar. Gör en tabell där du skriver in alla kroppsmåtten.
2. Mät längden på en levande människa för att använda som utgångspunkt för en skala.
3. Räkna om dockans mått till naturlig storlek.
4. Rita en kropp med dessa mått på ett stort papper.
5. Beskriv hur kroppen ser ut?

Du behöver:
En barbiedocka
Måttband, linjal
Miniräknare
Ett stort papper (två eller tre ihoptejpade blädderblockspapper)

Förstora Barbie, Bratz eller Ken

	docka	bild
Kroppens längd
Huvudets längd
Huvudets bredd
Halsens längd
axelbredd
Överarmens längd
Underarmens längd
Handens längd
Överkroppens längd
Midjans bredd
Höftens bredd
Lårbenets längd
Underbenets längd
Fotens längd
Munnens bredd
Munnens höjd
Ögonens bredd

G

Tema vikt åk 4

tema vikt åk 4

Syfte med arbetsområdet

Undervisningen ska bidra till att:
- eleverna utvecklar förmågan att använda begrepp och se samband mellan begrepp som vi använder när vi arbetar med vikt.
- eleverna utvecklar sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang, t.ex genom att förklara hur man avläser vikt, samt genom att kunna lyssna på och diskutera med sina kamrater.
- eleverna utvecklar sin förmåga att använda konkret material, tabeller, bilder och symboler för att göra beräkningar och slutsatser.
- eleverna utvecklar förmågan att lösa problem med hjälp av matematik och väl valda strategier och metoder.

Konkretiserade mål

Eleven ska:
- kunna jämföra och storleksordna massor.
- kunna göra rimliga uppskattningar av massa.
- kunna mäta massa med olika mätredskap och med hjälp av de standardiserade enheterna kg, hg och g.
- kunna utföra beräkningar med de fyra räknesätten och veta i vilka situationer som de akn användas.
- kunna avläsa och tolka information i enkla tabeller.

- kunna samla in, sortera och sammanställa data i en enkel tabell.

- kunna tolka och dra slutsatser om resultaten i egna och andras tabeller.

Undervisningens innehåll

”Vad är tyngst?

1 kg bomull eller 1 kg bly?”

   
                                        Vågar och viktenheter

Vi tittar på olika slags vågar och ser efter hur man använder dem, därefter diskuterar vi vad man väger på de olika vågarna.
Vi tittar på viktskalan och de olika viktenheterna introduceras.

• Vad är vikt?
• Har allting en vikt?
• Vilka viktenheter känner du till?
• Vilken enhet använder man när man väger lätta/tunga föremål?
• När används de olika enheterna?

 Kilovikt och hektovikt

1. Känn efter hur tung en kilovikt är. Känn sedan på andra föremål och jämför.                                                             Nämn några föremål som väger ca 1 kg.
2. Känn efter hur tung en hektovikt är.                                                                                                                                   Nämn några föremål du tror väger ca 1 hg.
3. Känn på ett gram. Hur många gram tror du att det går på 1 hekto?                                                                               Hur många gram tror du att det går det på 1 kg?

  Väga ärtor

Eleverna arbetar i par. Varje grupp får ett mätvärde t ex, 50g, 80g, 100g, 150g, 200g, och 300g, Eleverna väger upp vikten i ärtor med hjälp av en våg och sätter på en etikett med en bokstav.

Stationer

Väga ärtor

 Eleverna väger de olika gruppernas påsar och antecknar mätresultaten på ett arbetsblad. Slutligen omvandlar de vikterna till hg och kg.

Hemliga paket 

1. Sortera paketen, börja med det lättaste.
2. Uppskatta/gissa hur många gram paketet väger innan du väger paketet på  vågen
3. Skriv in i tabellen.

                                                     Brevvåg 
1. Väg föremålen i gram. Skriv in i tabellen.
2.  Addera vikten på alla föremålen.

                                                   Förpackningar 

1. Hur mycket väger förpackningarna tillsammans?
2. Jag använder 100g varje dag från förpackning A, hur länge räcker den?
3. Jag använder 50 g från förpackning B, hur mycket har jag sedan kvar?
4. Om förpackning C väger 50g, hur mycket väger innehållet?

 Väg ärtpåsarna

Påse A väger______ gram       =_____hg       =____kg


Påse B väger______ gram       =_____hg       =_____kg


Påse C väger______ gram       =_____hg       =_____kg


Påse D väger______ gram       =_____hg       =_____kg


Påse E väger______ gram       =_____hg       =_____kg


Påse F väger______ gram       =_____hg       =_____kg



 Namn:__________________________

Hemligt paket

1. Sortera paketen, börja med det lättaste.
2. Uppskatta vikten/gissa hur många gram paketen väger innan ni väger dem.
3. Skriv in i tabellen.

Paket nr:	uppskattning	Vikt i gram	Skillnad i gram

                                         

Brevvåg

1. Väg följande föremål i gram:
   
   
   föremål
   Vikt i gram
   
   kritask
   
   
   kuvert
   
   
   10 gem
   
   
   sax
   
   
   blyertspenna
   
   
   
   
2. Addera vikten för alla föremålen i uppgift 1. Omvandla sedan vikten till kg.
   
   
   
   
   
   
   
   
3. Hur många papper kan du lägga i kuvertet för att vikten ska bli högst 20g?
   _______________________________________________
   
   
4. Vilken är den största vikt du kan väga på brevvågen?

       _______________________________________________

                                           

Förpackningar

1. Hur mycket väger förpackningarna tillsammans?
   
   
2. Jag använder 100g varje dag från förpackning A, hur länge räcker den?
   
   
3. Jag använder 50 g från förpackning B, hur mycket har jag sedan kvar?
   
   
4. Om förpackning C väger 50g, hur mycket väger innehållet?

                               
                                                            

Tema tabeller och diagram åk 4

Syfte med arbetsområdet

Undervisningen ska bidra till att:

- eleverna utvecklar förmågan att använda begrepp och se samband mellan begrepp som vi använder när vi arbetar med tabeller och diagram.
- eleverna utvecklar sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang.
- eleverna utvecklar sin förmåga att använda konkret material, tabeller, bilder och symboler för att göra beräkningar och slutsatser.
- eleverna utvecklar förmågan att lösa problem med hjälp av matematik med väl valda strategier och metoder.

Konkretiserade mål

Eleven ska:

- visa hur resultat från undersökningar kan beskrivas med linjediagram, stapeldiagram eller cirkeldiagram, samt när diagram är lämpliga att använda.

- kunna avläsa och tolka information i enkla tabeller och diagram.

- kunna samla in, sortera och sammanställa data i en enkel tabell.

- kunna gradera axlarna i ett diagram.

- redovisa och beskriva resultat i diagram med olika uttrycksformer, t.ex. med konkret material, bilder eller ord.

- kunna tolka och dra slutsatser om resultaten i egna och andras tabeller.

- kunna ställa frågor, framföra matematiska resonemang om tabeller och diagram.


                                             

Undervisningens innehåll

*   Vi tittar på olika diagram och jämför dem med varandra. 
    Hur avläser man ett diagram?
    Hur ritar man ett diagram? 
    - cirkeldiagram
    - stapeldiagram
    - linjediagram

*     Eleverna gör en undersökning två och två.
       Grupperna väljer vad de vill undersöka (t.ex. favoritfrukt).
       Undersökningen görs i klassen.

*     Hur gör man en tabell?
       Gruppen gör en tabell.
       Tabellen renskrivs och klistras upp på ett färgat papper.

*     Eleverna gör ett valfritt diagram.
       Diagrammet tillverkas med konkret material.



        
   -Cirkeldiagram

   -Stapeldiagram

   -Linjediagram

• Gör en undersökning (2 och 2)Grupperna väljer vad man vill undersöka(t.ex. favoritfrukt)
  Eleverna skriver svar på gruppernas frågor.
  
  
• Gruppen gör en tabell. (Visar hur man gör tabeller)Renskriv tabellen och klistra den på färgat papper.
  
  
• Gör ett diagram (cirkel, stapel eller linjediagram)

Tillverka diagrammet med hjälp av konkret material.

Bedömning

Eleverna redovisar sina tabeller och diagram för övriga gruppen, samt ställer ut dem i skolans matsal.

Under arbetets gång bedömmer jag elevernas kunskaper genom observationer, samtal och diskussioner.
Den slutgiltiga bedömningen gör varje enskild klasslärare.

Övrigt

 

Tabell

Vi undersöker_____________________

alternativ	Sätt ett streck här för varje person som väljer detta	Summera antalet streck